Man finner de mest spektakulära tillämpningarna inom industrin där man kan tala om lasern som 'förintelsestrålen', nämligen som svets- och skärverktyg. När man vill ha svetsfogar och metallytor gjorda med stor noggrannhet och jämnhet är lösningen att använda en laser. Det finns dock vissa problem, metaller reflekterar ljus väldigt bra varför det krävs väldigt höga effekter. Lasrar med optisk effekt på över 5 kW är inget ovanligt.
Lasertillskärning är väldigt materialbesparande eftersom strålen skär så smalt utan att omvandla värdefull metall till spån. Därför används laser bla för tillskärning av titan som är en dyr och svårsågad metall.
Håltagning
Laser är också ett utmärkt verktyg för håltagning tex i diamanter som med konventionell teknik kan ta upp till dagar. Med en pulsad koldioxidlaser tar det några sekunder. Laser lämpar sig särskilt bra för upptagning av små hål på några tiondelars mm eftersom det är väldigt svårt att borra så små hål med konventionell teknik, och dessutom märks inte nackdelarna med laserborrning så markant.
Nackdelarna består i att i vissa material blir hålen koniska, eftersom strålen fokuseras med en lins och därigenom blir konisk. Även slaggbildning kan ställa till med problem vid borrning med lågeffekt. Använder man högre effekter, vilket man är tvungen till vid tex metallbearbetning, blir temperaturerna oftast så höga att materialet totalt förgasas. Man använder också laser till materialbearbetning i mer vardagliga sammanhang som de flesta kanske inte känner till. Man använder lasrar för att ta hål på munstyckena till vanliga sprayflaskor och även mjukare ämnen som gummi och papper är ibland lämpligt att bearbeta med laser. Hålet i toppen på nappflaskan görs med laser och likaså de små hålen (diam. ca 0.25 mm) som finns i cigarettpapper för att reglera förbränningen för att på så sätt hålla mängden tjära på en så låg nivå som möjligt.
En tillämpning som kommer mer och mer, är lasersvetsning. Om man fokuserar laserstrålen lite ovanför materialet och blåser ut en skyddsgas mot ämnet istället för syrgas, vilket ju är fallet med skärning, så kommer materialet att smälta utan oxidation. Man kan då istället sammanfoga material ungefär som vid lödning, eller ännu mer likt, som vid TIG-svetsning.
Härdning
Man kan också ythärda väldigt lokalt genom att rikta en ofokuserad stråle mot materialet som hastigt värmer upp materialet vilket härdas vid svalningsprocessen.
En metod på detta område går ut på att ytbelägga slitytorna på verktyg, med förgasad metall, som på samma gång härdas. Praktiskt går det till så att man blåser in metallpulver i laserstrålen. Metallpulvret hettas upp utan att oxideras (tack vare en skyddsgas), istället förgasas det. Metallgasen träffar verktygsytan och kondenseras, samtidigt som värmen från laserstrålen får ytan att härdas. Det medger förlängning av verktygets livslängd med en faktor på upp till fyra.